Ulvens Dag
Vi kan nås på: post@ulvensdag.no
FORSKRIFT OM ENDRING I FORSKRIFT OM ERSTATNING NÅR HUSDYR BLIR DREPT ELLER SKADET AV ROVVILT
10.10.2019 kunngjorde Klima- og miljødepartementet (Norge) forskrift om endring i forskrift om erstatning når husdyr blir drept eller skadet av rovvilt.
"FORMÅL MED FORSKRIFTEN
Formålet med forskriften er å erstatte dyreeierens tap og følgekostnader når husdyr blir drept eller skadet av rovvilt. Forskriften skal også medvirke til å redusere tapene av husdyr på beite."
Vi trekker fram følgende endringer, og mener at ansvaret som legges på hundeeier i forbindelse med løshundjakt i områder med kjent forekomst av fredet rovvilt, og ansvaret for å vurdere skadeforebyggende tiltak som beskyttelsesvester, er et klart framskritt.
"ENDRINGER
I forskrift 30. mai 2014 nr. 677 om erstatning når husdyr blir drept eller skadet av rovvilt gjøres følgende endringer:
§ 9 andre setning skal lyde:
Tapte eller skadde hunder som nevnt i § 2 bokstav a erstattes kun når de er påvist tapt til rovvilt etter § 6 og er ID-merket med chip eller øretatovering.
§ 11 femte ledd skal lyde:
Full erstatning for hunder som nevnt i § 2 bokstav a, skal baseres på hundens bruksverdi. Erstatningen fastsettes i samsvar med verditabellen i vedlegg 1. Det ytes også full erstatning hvis hunden må avlives av dyrevelferdsmessige hensyn. Dersom hunden får varig nedsatt bruksverdi ytes 50 prosent erstatning. Dokumenterte veterinærutgifter erstattes med inntil 20 000 kr. Eventuell utbetaling fra forsikringsselskap, offentlig tilskudd til anskaffelse eller opplæring av hunden, kommer til fradrag i erstatningsbeløpet.
ENDRINGER RETNINGSLINJER
Nytt ledd nr. 14 i retningslinjer til § 4 bokstav a skal lyde:
De fleste ulveangrep på hund i Norge og Sverige skjer innenfor grensene til et registrert ulverevir samme sesong, og det er løse hunder benyttet til jakt som er utsatt for angrep. Hundeeier som slipper sine hunder innenfor områder med kjent forekomst av fredet rovvilt plikter å vise aktsomhet og så langt som mulig gjøre det som med rimelighet kan forventes for å avverge eller redusere tap av eller skade på hunden. Dette innebærer å ta hensyn til kjent kunnskap om rovvilt, herunder ulverevirs utbredelse. Andre skadebegrensende tiltak må også vurderes, som for eksempel bruk av beskyttelsesvest på hunden eller annen jaktform. Dersom hundeeier ikke gjør det som med rimelighet kan forventes for å avverge eller redusere tap eller skade på hunden, kan erstatningen i henhold til § 10 avkortes eller bortfalles i sin helhet.
Retningslinjer til § 9 skal lyde:
I besetninger der hele det omsøkte tapet er påvist tapt til rovvilt i henhold til § 6, skal hele tapet erstattes fullt ut uten fratrekk for normaltap.
Når dyr erstattes i henhold til § 7 og § 8 skal normaltapet være trukket fra før sannsynlighetsvurderingen blir foretatt.
For å motta erstatning for tap av hund er det et vilkår at omsøkt hund er ID-merket med chip eller øretatovering. Dette for å sikre at den hund som det kreves erstatning for, er identisk med den som er meldt tapt eller skadet. Kravet til ID-merking kan fravikes i særlige tilfeller. Dette vil for eksempel være tilfeller hvor hunden er så maltraktert at ID-merket er borte. I slike tilfeller må det legges frem dokumentasjon som innebærer at hundens identitet slås fast med sannsynlighetsovervekt. Det vil bero på en konkret vurdering i de enkelte tilfellene hvilken dokumentasjon som bidrar til slik sannsynlighetsovervekt. Eksempelvis kan hundens registreringsbevis i Norsk Kennel Klub med tilhørende stamtavle, være tilstrekkelig. Ved anvendelsen av unntaket stilles det krav til at hunden før skaden eller tapet oppsto, var registrert i Norsk Kennel Klub og etter tapet meldes død i samme register."
RELEVANTE LENKER
Opprinnelig versjon av forskriften: https://lovdata.no/dokument/LTI/forskrift/2014-05-30-677
Ulv som skadegjører på bufe, tamrein og hund i Norge: skadehistorikk og skadepotensiale i forhold til ulvens spredningsmønster:
https://brage.inn.no/inn-xmlui/handle/11250/2437057
Strømførende vester skal beskytte hunder mot ulver: https://www.abcnyheter.no/livet/familien/2017/09/26/195335452/stromforende-vester-skal-beskytte-hunder-mot-ulver
Tidligere innlegg om strømvester på Ulvens Dag: https://www.facebook.com/ulvensdager/posts/886897141464695/
10.10.2019 kunngjorde Klima- og miljødepartementet (Norge) forskrift om endring i forskrift om erstatning når husdyr blir drept eller skadet av rovvilt.
"FORMÅL MED FORSKRIFTEN
Formålet med forskriften er å erstatte dyreeierens tap og følgekostnader når husdyr blir drept eller skadet av rovvilt. Forskriften skal også medvirke til å redusere tapene av husdyr på beite."
Vi trekker fram følgende endringer, og mener at ansvaret som legges på hundeeier i forbindelse med løshundjakt i områder med kjent forekomst av fredet rovvilt, og ansvaret for å vurdere skadeforebyggende tiltak som beskyttelsesvester, er et klart framskritt.
"ENDRINGER
I forskrift 30. mai 2014 nr. 677 om erstatning når husdyr blir drept eller skadet av rovvilt gjøres følgende endringer:
§ 9 andre setning skal lyde:
Tapte eller skadde hunder som nevnt i § 2 bokstav a erstattes kun når de er påvist tapt til rovvilt etter § 6 og er ID-merket med chip eller øretatovering.
§ 11 femte ledd skal lyde:
Full erstatning for hunder som nevnt i § 2 bokstav a, skal baseres på hundens bruksverdi. Erstatningen fastsettes i samsvar med verditabellen i vedlegg 1. Det ytes også full erstatning hvis hunden må avlives av dyrevelferdsmessige hensyn. Dersom hunden får varig nedsatt bruksverdi ytes 50 prosent erstatning. Dokumenterte veterinærutgifter erstattes med inntil 20 000 kr. Eventuell utbetaling fra forsikringsselskap, offentlig tilskudd til anskaffelse eller opplæring av hunden, kommer til fradrag i erstatningsbeløpet.
ENDRINGER RETNINGSLINJER
Nytt ledd nr. 14 i retningslinjer til § 4 bokstav a skal lyde:
De fleste ulveangrep på hund i Norge og Sverige skjer innenfor grensene til et registrert ulverevir samme sesong, og det er løse hunder benyttet til jakt som er utsatt for angrep. Hundeeier som slipper sine hunder innenfor områder med kjent forekomst av fredet rovvilt plikter å vise aktsomhet og så langt som mulig gjøre det som med rimelighet kan forventes for å avverge eller redusere tap av eller skade på hunden. Dette innebærer å ta hensyn til kjent kunnskap om rovvilt, herunder ulverevirs utbredelse. Andre skadebegrensende tiltak må også vurderes, som for eksempel bruk av beskyttelsesvest på hunden eller annen jaktform. Dersom hundeeier ikke gjør det som med rimelighet kan forventes for å avverge eller redusere tap eller skade på hunden, kan erstatningen i henhold til § 10 avkortes eller bortfalles i sin helhet.
Retningslinjer til § 9 skal lyde:
I besetninger der hele det omsøkte tapet er påvist tapt til rovvilt i henhold til § 6, skal hele tapet erstattes fullt ut uten fratrekk for normaltap.
Når dyr erstattes i henhold til § 7 og § 8 skal normaltapet være trukket fra før sannsynlighetsvurderingen blir foretatt.
For å motta erstatning for tap av hund er det et vilkår at omsøkt hund er ID-merket med chip eller øretatovering. Dette for å sikre at den hund som det kreves erstatning for, er identisk med den som er meldt tapt eller skadet. Kravet til ID-merking kan fravikes i særlige tilfeller. Dette vil for eksempel være tilfeller hvor hunden er så maltraktert at ID-merket er borte. I slike tilfeller må det legges frem dokumentasjon som innebærer at hundens identitet slås fast med sannsynlighetsovervekt. Det vil bero på en konkret vurdering i de enkelte tilfellene hvilken dokumentasjon som bidrar til slik sannsynlighetsovervekt. Eksempelvis kan hundens registreringsbevis i Norsk Kennel Klub med tilhørende stamtavle, være tilstrekkelig. Ved anvendelsen av unntaket stilles det krav til at hunden før skaden eller tapet oppsto, var registrert i Norsk Kennel Klub og etter tapet meldes død i samme register."
RELEVANTE LENKER
Opprinnelig versjon av forskriften: https://lovdata.no/dokument/LTI/forskrift/2014-05-30-677
Ulv som skadegjører på bufe, tamrein og hund i Norge: skadehistorikk og skadepotensiale i forhold til ulvens spredningsmønster:
https://brage.inn.no/inn-xmlui/handle/11250/2437057
Strømførende vester skal beskytte hunder mot ulver: https://www.abcnyheter.no/livet/familien/2017/09/26/195335452/stromforende-vester-skal-beskytte-hunder-mot-ulver
Tidligere innlegg om strømvester på Ulvens Dag: https://www.facebook.com/ulvensdager/posts/886897141464695/
ULVETELLEREN ER OPPDATERT: 59 ULV
Rovdatas Ulveteller er oppdatert fra 50 til 59 individer. Merk: det er ikke det samme som totalt bestandstall.
Telleren er en fortløpende oversikt over individer registrert med DNA i Norge utenfor overvåkingssesongen, mai-september 2019.
Lenke til Ulvetelleren: https://rovdata.no/Ulv/Ulveteller.aspx
Rovdatas Ulveteller er oppdatert fra 50 til 59 individer. Merk: det er ikke det samme som totalt bestandstall.
Telleren er en fortløpende oversikt over individer registrert med DNA i Norge utenfor overvåkingssesongen, mai-september 2019.
Lenke til Ulvetelleren: https://rovdata.no/Ulv/Ulveteller.aspx
ROVVILTNEMND 4 OG 5 OPPRETTHOLDER VEDTAK - KLAGENE GÅR VIDERE TIL Klima- og miljødepartementet (Norge)
"Rovviltnemndene i Hedmark og i Oslo, Akershus og Østfold opprettholder sitt vedtak om å skyte alle ulvene i tre revirer innenfor ulvesonen og 12 ulver utenfor.
Mandag møttes de to rovviltnemndene på Hamar for å behandle klager på tidligere vedtak om lisensjakt på ulv.
Nemndene opprettholdt vedtaket om å ta ut flokkene Letjenna, Mangen og Rømskog innenfor ulvesonen og en kvote på 12 dyr i de delene av Hedmark og Akershus som ligger utenfor ulvesonen.
Begge vedtakene ble fattet med sju mot to stemmer. Alternative forslag om lavere kvote utenfor sonen og ingen jakt innenfor ble avvist.
Dermed sendes saken videre til Klima- og miljødepartementet.
Det var kommet inn klager fra en rekke organisasjoner: Dyrebeskyttelsen Norge, Foreningen våre rovdyr, Glommen Mjøsen Skog, Naturvernforbundet, Nei til nedslakting av ulv i Norge, NOAH – For dyrs rettigheter, Norges Bondelag, Norges Miljøvernforbund, Norges Skogeierforbund, Norskog, Rovviltets Røst Norge, Rovviltutvalget for Våler og Åsnes kommuner, Ulvens dag, og WWF Verdens naturfond hadde levert inn klager på forrige måneds vedtak om jakt innenfor ulvesonen."
Vi publiserer protokollen fra dagens møte når den legges ut her: https://prosjekt.fylkesmannen.no/no/rovviltnemndaihedmark/Nyheter/Fellesmote-for-rovviltnemndene-i-region-4-og-region-5-den-14-oktober-2019/
https://www.nationen.no/nyhet/rovviltnemnder-vil-fortsatt-skyte-tre-ulveflokker-innenfor-ulvesonen/
"Rovviltnemndene i Hedmark og i Oslo, Akershus og Østfold opprettholder sitt vedtak om å skyte alle ulvene i tre revirer innenfor ulvesonen og 12 ulver utenfor.
Mandag møttes de to rovviltnemndene på Hamar for å behandle klager på tidligere vedtak om lisensjakt på ulv.
Nemndene opprettholdt vedtaket om å ta ut flokkene Letjenna, Mangen og Rømskog innenfor ulvesonen og en kvote på 12 dyr i de delene av Hedmark og Akershus som ligger utenfor ulvesonen.
Begge vedtakene ble fattet med sju mot to stemmer. Alternative forslag om lavere kvote utenfor sonen og ingen jakt innenfor ble avvist.
Dermed sendes saken videre til Klima- og miljødepartementet.
Det var kommet inn klager fra en rekke organisasjoner: Dyrebeskyttelsen Norge, Foreningen våre rovdyr, Glommen Mjøsen Skog, Naturvernforbundet, Nei til nedslakting av ulv i Norge, NOAH – For dyrs rettigheter, Norges Bondelag, Norges Miljøvernforbund, Norges Skogeierforbund, Norskog, Rovviltets Røst Norge, Rovviltutvalget for Våler og Åsnes kommuner, Ulvens dag, og WWF Verdens naturfond hadde levert inn klager på forrige måneds vedtak om jakt innenfor ulvesonen."
Vi publiserer protokollen fra dagens møte når den legges ut her: https://prosjekt.fylkesmannen.no/no/rovviltnemndaihedmark/Nyheter/Fellesmote-for-rovviltnemndene-i-region-4-og-region-5-den-14-oktober-2019/
https://www.nationen.no/nyhet/rovviltnemnder-vil-fortsatt-skyte-tre-ulveflokker-innenfor-ulvesonen/
Rovviltnemnder vil fortsatt skyte tre ulveflokker innenfor ulvesonen
Rovviltnemndene i Hedmark og i Oslo, Akershus og Østfold opprettholder sitt vedtak om å skyte alle ulvene i tre revirer innenfor ulvesonen og 12 ulver utenfor.
nationen.no
INGEN LISENSJAKT PÅ ULV I SVERIGE 2020
(I Norge har rovviltnemndene vedtatt tre hele flokker (inntil 17 individer) inne i ulvesonen og 23 individer utenfor ulvesonen, tilsammen 40 ulv.)
«Med cirka 300 vargar i Sverige och ingen tillväxt jämfört med förra året finns det inte utrymme för licensjakt vintern 2020. Naturvårdsverket kommer därför inte att delegera till länsstyrelserna att besluta om licensjakt på varg den kommande jaktsäsongen.
Den senaste inventeringen visar att det finns cirka 300 vargar i Sverige – vargstammen är alltså i princip oförändrad från fjolårets resultat på cirka 305, dock finns det regionala skillnader. Samtidigt som vargstammen nationellt är ungefär lika stor som i fjol är det en fortsatt minskning i antalet familjegrupper och revirmarkerande par i Dalarnas län sedan 2016. Den svenska populationen ligger nu på gränsen till vad som bedömts behövas för att arten ska uppnå gynnsam bevarandestatus.
För att den svenska vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus ska populationen vara minst 300 vargar och minst en invandrad finsk-rysk varg ska föryngra sig med en skandinavisk varg minst vart femte år. Naturvårdsverket bedömer att det därför inte finns utrymme för licensjakt under kommande jaktsäsong.»
Les mer her:
https://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Ingen-licensjakt-pa-varg-2020/#
(I Norge har rovviltnemndene vedtatt tre hele flokker (inntil 17 individer) inne i ulvesonen og 23 individer utenfor ulvesonen, tilsammen 40 ulv.)
«Med cirka 300 vargar i Sverige och ingen tillväxt jämfört med förra året finns det inte utrymme för licensjakt vintern 2020. Naturvårdsverket kommer därför inte att delegera till länsstyrelserna att besluta om licensjakt på varg den kommande jaktsäsongen.
Den senaste inventeringen visar att det finns cirka 300 vargar i Sverige – vargstammen är alltså i princip oförändrad från fjolårets resultat på cirka 305, dock finns det regionala skillnader. Samtidigt som vargstammen nationellt är ungefär lika stor som i fjol är det en fortsatt minskning i antalet familjegrupper och revirmarkerande par i Dalarnas län sedan 2016. Den svenska populationen ligger nu på gränsen till vad som bedömts behövas för att arten ska uppnå gynnsam bevarandestatus.
För att den svenska vargstammen ska anses ha gynnsam bevarandestatus ska populationen vara minst 300 vargar och minst en invandrad finsk-rysk varg ska föryngra sig med en skandinavisk varg minst vart femte år. Naturvårdsverket bedömer att det därför inte finns utrymme för licensjakt under kommande jaktsäsong.»
Les mer her:
https://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Ingen-licensjakt-pa-varg-2020/#
LOOK TO FINLAND!
OPPDATERT FORVALTNINGSPLAN FOR ULV PÅ HØRING I FINLAND
I sommer ble et utkast til oppdatert forvaltningsplan for ulv sendt ut på høring. Forvaltningsplanen er ment som et verktøy for å håndtere den finske ulvebestanden og ulverelaterte konflikter, og er et viktig virkemiddel i politikken på området.
Planen oppfyller Finlands internasjonale forpliktelser om beskyttelse av arter.
Det kortsiktige målet med forvaltningsplanen er at ulvebestanden skal nå den minste størrelsen som trengs for en levedyktig bestand, mens det langsiktige målet er en "gunstig bevaringsstatus". Disse målene støttes av følgende endringsfaktorer som er beskrevet i planen:
• Fremme toleranse for ulv og skape et grunnlag for aksept av ulv.
• Forhindre ulverelaterte skader og iverksette tiltak for å dempe risiko og skade.
• Utvide og utvide kunnskapen om ulvebestanden.
• Fremme dialog mellom administrative myndigheter, forskningsorganer og interessegrupper.
• Styrke samarbeid over landegrensene.
• Implementere en rekke tiltak for styring.
BAKGRUNN
«Förvaltningsplanen för vargstammen i Finland är ett verktyg för att reglera vargstammen och hantera vargrelaterade konflikter. Planens syfte är att sammanjämka skyddet av varg och behoven hos människor som bor och arbetar i områden med vargrevir. Planen är också ett svar på de internationella åtaganden som gäller Finland. Det är fråga om förvaltning av vargstammen i vid bemärkelse.
Den första förvaltningsplanen som fastställdes år 2005 var ett svar på EU-kommissionens kontrollförfarande. Populationen började växa under planprocessen och var som störst år 2007 då man uppskattade antalet
vargar till 270–300. Därefter började populationen minska i antal. Enligt uppskattningen var den som minst år 2013, det vill säga 120– 135 individer. Olaglig jakt ansågs vara den viktigaste orsaken till att populationen minskat. Senare har populationen börjat öka till följd av att förvaltningen utfärdade strängare lagstiftning och effektiviserade kontrollåtgärderna. I början av 2015 var antalet vargar uppskattningsvis redan 220 - 245. Detta var väldigt många fler än i början av 2014 (140 - 155 vargar).
År 2017 var populationen igen mindre. I mars 2017 uppskattade Naturresursinstitutet antalet till 150 – 180 vargar. Orsaken till minskningen var i detta falla troligen den stamvårdande jakten som förvaltningsplanen
2015 tillät. Den totala jaktfångsten särskilt år 2016 och antalet fällda alfaindivider var antagligen den största orsaken till minskad population och förflyttning av tyngdpunkten från Östra Finland till Västra Finland.
I juni 2019 bedömde Naturresursinstitutet att antalet vargflockar i Finland och i gränszonen mellan Finland och Ryssland uppgick sammanlagt till 24. I mars 2019 var det totala antalet vargindivider ca 185 – 205. Stammen var en knapp tiondedel större än vid samma tidpunkt år 2018 (165 – 190 vargar). När den finska vargpopulationens tyngdpunkt 2018 förflyttades enligt bedömningen av stammens storlek från Östra Finland till Västra Finland, var stammen år 2019 jämnare fördelad mellan de östra och västra delarna av landet. På ett år kan vargstammen alltså förändras på många olika sätt.
I motsats till det som man allmänt tror är Finlands vargstam inte så värst stor sett ur ett europeiskt perspektiv. Till den skandinaviska (Sverige och Norge) vargpopulationen hör enligt Sveriges senaste uppskattning (2017/2018) 410 vargar, av vilka 305 höll sig till i Sverige. Under de senaste åren har den skandinaviska populationen minskat. Populationen är nu 26 procent mindre än 2014 - 2015 då den skandinaviska populationen var som störst. Även i Sverige är tjuvjakt den största dödsorsaken. I Tyskland fanns det 2017/2018 omkring 75 reproducerande vargflockar och 30 revirmarkerande par. I Tyskland har populationen ökat. Även Frankrike bedömer att stammen har ökat. Sommaren 2017 var antalet permanenta vargrevir ungefär 63, antalet familjeflockar med valpar uppgick till 52. I Spanien och Italien består vargstammarna av tusentals vargar."
Les mer via lenka under.
UTDRAG FRA SAK HOS JAKT&JAGARE
"Här är några av punkterna i förvaltningsplanen.
• Finland ska ha minst 25 vargkullar årligen. Med den svenska beräkningsmodellen motsvarar det cirka 250 vargar.
• Skador efter vargattacker mot hundar och andra tamdjur ska ersättas fullt ut, så snabbt som möjligt.
• Illegal vargjakt ska minskas med hjälp av en informationskampanj och ökad övervakning. Bland annat får naturbevakarna som jobbar för Forststyrelsen på statens mark utökade befogenheter. De bevakar redan en tredjedel av Finlands yta. De föreslås nu även få gå in på privata marker och göra brottsplatsundersökningar."
LENKER:
• Saken hos http://www.largecarnivores.fi/:
http://www.largecarnivores.fi/latest-news/new-draft-management-plan-for-the-wolf-population-sent-for-comments.html?fbclid=IwAR0AxfwcqD0mp0IutxYlcelcun7Lvhsb_5CXsvU8vDYcpcy16JoPVYmuUDo
• «Utkast till Förvaltningsplan för vargstammen i Finland" https://mmm.fi/documents/1410837/14389421/Luonnos+Suomen+susikannan+hoitosuunnitelmaksi+27.6.2019_sv.pdf/349edef2-f283-9586-420f-937f54530088/Luonnos+Suomen+susikannan+hoitosuunnitelmaksi+27.6.2019_sv.pdf.pdf
• «Request for comments and draft Management Plan for the Wolf Population in Finland (in Finnish)»: https://mmm.fi/lausunnolla
• «Planen som kan ge vargjakt i Finland"
https://www.jaktojagare.se/kategorier/varg/planen-som-kan-ge-vargjakt-i-finland-20190704/
OPPDATERT FORVALTNINGSPLAN FOR ULV PÅ HØRING I FINLAND
I sommer ble et utkast til oppdatert forvaltningsplan for ulv sendt ut på høring. Forvaltningsplanen er ment som et verktøy for å håndtere den finske ulvebestanden og ulverelaterte konflikter, og er et viktig virkemiddel i politikken på området.
Planen oppfyller Finlands internasjonale forpliktelser om beskyttelse av arter.
Det kortsiktige målet med forvaltningsplanen er at ulvebestanden skal nå den minste størrelsen som trengs for en levedyktig bestand, mens det langsiktige målet er en "gunstig bevaringsstatus". Disse målene støttes av følgende endringsfaktorer som er beskrevet i planen:
• Fremme toleranse for ulv og skape et grunnlag for aksept av ulv.
• Forhindre ulverelaterte skader og iverksette tiltak for å dempe risiko og skade.
• Utvide og utvide kunnskapen om ulvebestanden.
• Fremme dialog mellom administrative myndigheter, forskningsorganer og interessegrupper.
• Styrke samarbeid over landegrensene.
• Implementere en rekke tiltak for styring.
BAKGRUNN
«Förvaltningsplanen för vargstammen i Finland är ett verktyg för att reglera vargstammen och hantera vargrelaterade konflikter. Planens syfte är att sammanjämka skyddet av varg och behoven hos människor som bor och arbetar i områden med vargrevir. Planen är också ett svar på de internationella åtaganden som gäller Finland. Det är fråga om förvaltning av vargstammen i vid bemärkelse.
Den första förvaltningsplanen som fastställdes år 2005 var ett svar på EU-kommissionens kontrollförfarande. Populationen började växa under planprocessen och var som störst år 2007 då man uppskattade antalet
vargar till 270–300. Därefter började populationen minska i antal. Enligt uppskattningen var den som minst år 2013, det vill säga 120– 135 individer. Olaglig jakt ansågs vara den viktigaste orsaken till att populationen minskat. Senare har populationen börjat öka till följd av att förvaltningen utfärdade strängare lagstiftning och effektiviserade kontrollåtgärderna. I början av 2015 var antalet vargar uppskattningsvis redan 220 - 245. Detta var väldigt många fler än i början av 2014 (140 - 155 vargar).
År 2017 var populationen igen mindre. I mars 2017 uppskattade Naturresursinstitutet antalet till 150 – 180 vargar. Orsaken till minskningen var i detta falla troligen den stamvårdande jakten som förvaltningsplanen
2015 tillät. Den totala jaktfångsten särskilt år 2016 och antalet fällda alfaindivider var antagligen den största orsaken till minskad population och förflyttning av tyngdpunkten från Östra Finland till Västra Finland.
I juni 2019 bedömde Naturresursinstitutet att antalet vargflockar i Finland och i gränszonen mellan Finland och Ryssland uppgick sammanlagt till 24. I mars 2019 var det totala antalet vargindivider ca 185 – 205. Stammen var en knapp tiondedel större än vid samma tidpunkt år 2018 (165 – 190 vargar). När den finska vargpopulationens tyngdpunkt 2018 förflyttades enligt bedömningen av stammens storlek från Östra Finland till Västra Finland, var stammen år 2019 jämnare fördelad mellan de östra och västra delarna av landet. På ett år kan vargstammen alltså förändras på många olika sätt.
I motsats till det som man allmänt tror är Finlands vargstam inte så värst stor sett ur ett europeiskt perspektiv. Till den skandinaviska (Sverige och Norge) vargpopulationen hör enligt Sveriges senaste uppskattning (2017/2018) 410 vargar, av vilka 305 höll sig till i Sverige. Under de senaste åren har den skandinaviska populationen minskat. Populationen är nu 26 procent mindre än 2014 - 2015 då den skandinaviska populationen var som störst. Även i Sverige är tjuvjakt den största dödsorsaken. I Tyskland fanns det 2017/2018 omkring 75 reproducerande vargflockar och 30 revirmarkerande par. I Tyskland har populationen ökat. Även Frankrike bedömer att stammen har ökat. Sommaren 2017 var antalet permanenta vargrevir ungefär 63, antalet familjeflockar med valpar uppgick till 52. I Spanien och Italien består vargstammarna av tusentals vargar."
Les mer via lenka under.
UTDRAG FRA SAK HOS JAKT&JAGARE
"Här är några av punkterna i förvaltningsplanen.
• Finland ska ha minst 25 vargkullar årligen. Med den svenska beräkningsmodellen motsvarar det cirka 250 vargar.
• Skador efter vargattacker mot hundar och andra tamdjur ska ersättas fullt ut, så snabbt som möjligt.
• Illegal vargjakt ska minskas med hjälp av en informationskampanj och ökad övervakning. Bland annat får naturbevakarna som jobbar för Forststyrelsen på statens mark utökade befogenheter. De bevakar redan en tredjedel av Finlands yta. De föreslås nu även få gå in på privata marker och göra brottsplatsundersökningar."
LENKER:
• Saken hos http://www.largecarnivores.fi/:
http://www.largecarnivores.fi/latest-news/new-draft-management-plan-for-the-wolf-population-sent-for-comments.html?fbclid=IwAR0AxfwcqD0mp0IutxYlcelcun7Lvhsb_5CXsvU8vDYcpcy16JoPVYmuUDo
• «Utkast till Förvaltningsplan för vargstammen i Finland" https://mmm.fi/documents/1410837/14389421/Luonnos+Suomen+susikannan+hoitosuunnitelmaksi+27.6.2019_sv.pdf/349edef2-f283-9586-420f-937f54530088/Luonnos+Suomen+susikannan+hoitosuunnitelmaksi+27.6.2019_sv.pdf.pdf
• «Request for comments and draft Management Plan for the Wolf Population in Finland (in Finnish)»: https://mmm.fi/lausunnolla
• «Planen som kan ge vargjakt i Finland"
https://www.jaktojagare.se/kategorier/varg/planen-som-kan-ge-vargjakt-i-finland-20190704/
FELLES NEMNDSMØTE MANDAG 14. OKTOBER PÅ HAMAR
Tid: Mandag 14. oktober kl 10.15 -12.15.
Sted: Statens hus, Hamar.
SAKER TIL BEHANDLING:
• Fellessak 7/19: Klagebehandling av vedtak om fastsetting av kvote og område for lisensfelling av ulv utenfor ulvesonen 2019/2020.
• Fellessak 8/19: Klagebehandling av vedtak om fastsetting av kvote og område for lisensfelling av ulv innenfor ulvesona i 2020.
LENKE TIL ALLE KLAGENE:
https://prosjekt.fylkesmannen.no/Documents/Rovviltnemnda%20region%204/Dokumenter/2019/Klager%20p%c3%a5%20vedtak%20om%20lisensfelling%20av%20ulv%20innenfor%20ulvesonen.pdf
Tid: Mandag 14. oktober kl 10.15 -12.15.
Sted: Statens hus, Hamar.
SAKER TIL BEHANDLING:
• Fellessak 7/19: Klagebehandling av vedtak om fastsetting av kvote og område for lisensfelling av ulv utenfor ulvesonen 2019/2020.
• Fellessak 8/19: Klagebehandling av vedtak om fastsetting av kvote og område for lisensfelling av ulv innenfor ulvesona i 2020.
LENKE TIL ALLE KLAGENE:
https://prosjekt.fylkesmannen.no/Documents/Rovviltnemnda%20region%204/Dokumenter/2019/Klager%20p%c3%a5%20vedtak%20om%20lisensfelling%20av%20ulv%20innenfor%20ulvesonen.pdf